Jobbade första dagen igår, gick hyfsat bra men gjorde en del pinsamma tabbar. Träffade som vanligt mycket känt folk, vissa mer välkomna än andra..
Dum som jag är stressade jag runt i min oknutna converse, här snackar vi ont i fötterna. Var helt slut efter bara 4 timmar och på bussen på väg till Skogshöjden var det svårt att hålla ögonen öppna. Det blev inte bättre utav att en viss människa sjunger just sleeeeeeeeep i mina öron med en röst som bara kan tillhöra en person. Tröttheten försvann efter att vi käkat och slängt i oss var sin cola. Ni som känner oss kan ju bara gissa vad det blev sen.

Du ska veta att jag älskar dig Malin OO och att jag skulle göra allt för dig <3.
du bist nicht alleine, ich bin an deiner seite
ich bin da wenn du willst, ganz egal wo du bist



Idag var en helvetesdag.
Sleten som ett as vilket resulterade i att jag tog bussen ned till jobbet imorse, det skulle jag få ångra. Conversen åkta på idag igen eftersom jag inte har några bättre. Det var tänkt att jag skulle jobba till 15.00, det är 5 timmars stress. Allt funkade som vanligt fram till 11 då det oväntade anländer. Det oväntade är hela Vänersborg och en kö som ringlar sig så lång att jag ibland har svårt att se slutet på den, denna kön höll sig stadig i 6 timmar. Låt mig poängtera att detta var min andra dag och det var bara jag och Andreas inne så därför tvingades jag lära om allt som har med Skräcklestugan att göra på bara några timmar, detta tog mig en hela sommar förra gången. Svetten rinner, fötterna värker, händerna brinner, magen strejkar och huvudet bultar.
Tänk er själva att kuta runt på en orienteringstävling med converse på fötterna. Tänk er sedan att det är + 25 grader varmt och att du har händerna fulla av glödande kol. Tänk er oxå att ni är tvugna att vinna och detta tar 8 fucking timmar. Det ända man lär sig när man jobbar i hotel- och restaurangbranschen är att inte skrika när man bränner sig.
Cola räddade min dag, annars hade jag lätt brutit ihop.
Och just det, jag fick jobba 3 timmar övertid. Då går såklart inga bussfanskap längre, så jag får gå hem. Det är inte det att jag gillar benhinneinflamation och att äta var 11:e timma men det är pengar. Suck.



wenn nichts mehr geht